Varför får min häst kolik och magsår

Magsår hos hästar, som inflammation i magslemhinnan (gastrit) och magsår, (ulcer), är tyvärr inte ovanligt. Tvärtemot så uppkommer det oftare än man tror. Den allmänna uppfattningen idag är inte längre att detta problem endast uppkommer hos hästar som utfodras med stora mängder kraftfoder. Hästens mage reagerar på många yttre omständigheter som t.ex utfodring, stress, mediciner och symptomen visar allt som oftast ingen enhetlig sjukdomsbild.

En säker diagnos kan bara ställas med gastroskopi. I informationen nedan går vi in på hur magsår hos hästar uppstår och förklarar möjliga vägar för en framgångsrik behandling.

Magsår och magproblem hos hästar är inte sällsynt

Flertalet studier visar att till och med 57% av fölen uppvisar symptom på magproblem, 93% av kapplöpningshästarna och 60% av tävlingshästarna i alla discipliner. Inte alla magproblem leder till magsår, men alla magproblem är allvarliga och påverkar allt som oftast hästens övriga hälsa.

Siffrorna ovan kommer från studier som gjorts övervägande i normala rid- och avelsstall. Dagens hästhållning speciellt hos fritidsryttare och hobbyuppfödare har däremot ändrat sig till hästarnas fördel.
Hållningen i lösdrift eller utfodring med reducerad kraftfoder mängd och fri tillgång till grovfoder har minimerat problemen avsevärt inom den här gruppen. Dock uppvisar även ca 30 % av dessa hästar symptom på magproblem, med lätt stigande tendens.

Ökningen av antalet hästar med magsår hos de s.k. hobbyhästarna kan man förmodligen också hänvisa till att man tidigare utgick ifrån att den här gruppen inte hade det problemet. Idag vet man dock att stress, ämnesomsättningsstörningar, vissa örter (t. ex ingefära, djävulsklo osv), tryck från flocken i slutet av betessäsongen (konkurrens om foder) räcker för att utlösa magproblem.
Det är också så, att tidigare har man upptäckt problemen väldigt sent, då över hälften av hästarna visar väldigt ospecifika symptom och med begynnande betessäsong med foderomställning till gräs med högre rörelseintensitet normaliserar sig problemen för det mesta.

Vi rekommenderar:

Hur uppstår magsår, kolik och andra magproblem för hästar?

Våra vildhästar tillbringar större delen av dygnet med att äta, huvudsakligen strukturrikt och relativt kolhydratfattigt gräs. Detta gör att körtlarna i hästens mage producerar magsyra dygnet om och inte bara då när det finns något att smälta.

I motsats till oss människor, som ständigt producerar saliv som vi sväljer, produceras saliv hos hästen enbart när den tuggar foder. Hästens saliv har en väsentlig roll som buffert mot magsyran. Ofta fodrar vi för mycket kraftfoder och för lite grovfoder och tuggpausen mellan måltiderna är för lång och antalet salivproducerande tuggslag reduceras betydligt .

Trots det fortsätter hästen producera magsyra under tiden, vilket har till följd att det skyddande slemhinneskiktet och slutligen magväggen angrips. Dessutom är ca 1/3 av magen, den övre delen, inte skyddad av en slemhinna mot magsyra då den delen inte är avsedd för att ha kontakt med den sura näringen som befinner sig i den nedre delen av magen.

När den aggressiva magsaften kommer över till den här känsliga delen av magen så retar eller skadar den. Det uppstår ytliga inflammationer som – om de ständigt fortsätter bli retade och kan utvecklas till riktiga magsår, likt kratrar. Ytterst sällan kommer det vid massiva fall till en ruptur av magväggen om man inte påbörjar en behandling i tid. Sker detta, måste hästen avlivas, då den annars går ett plågsamt slut till mötes.

Värt att veta:

• Hästar är av naturen betesdjur, som betar upp till 20 timmar om dygnet
• Hästar producerar ständigt magsyra (även om de inte äter).
• När hästen intar foder, utlöses salivutsöndringen av tuggrörelsen. Den neutraliserar bl.a. maginnehållet och skyddar magväggen från frätande magsaft.
• Saliven är en naturlig buffert mot magsyra.
• Ätpauser över fyra timmar skall pga översurningsrisk undvikas.
• Den uppkomna magsyran angriper oskyddade delar av magen / den skyddande slemhinnan och retar känslig magvävnad.

Andra orsaker för magsår hos hästar:

Man talar om Equine Gastric Ulcer Syndrome, alltså om ett orsakskomplex, då oftast flera saker sammanträffar, som slutligen kan göras ansvarigt för att ett magsår måste behandlas. Inte sällan är hästarna idag stressade.

Hit hör inte bara den stress som uppstår pga av hållning, träning eller transport. Ofta är det en inre stress – utlöst av sjukdom, smärta, ämnesomsättningsproblem eller det psykiska inflytande de personer har som hanterar hästen – som utöver detta påverkar syraproduktionen i magen negativt (syraproduktionen styrs även delvis av hormoner).

Sammanfattning:

• Felaktigt utfodring (för mycket kraftfoder, för långa pauser mellan utfodringarna, oro vid utfodringstillfället, inga liggplatser).
• Föl som hålls på bete utan tillgång till skuggiga viloplatser kan drabbas av massiva magsår.
• Stress utlöst av människans hantering (träning, transport, sportliga evenemang).
• Stress utlöst av andra hästar (rangordningskamper).
• Stress utlöst av sjukdom ( smärta, ämnesomsättningssjukdomar, kroniska infektioner osv).
• Läkemedel (smärtmedel och andra mediciner) som kan ge en försämrad genomblödning i magen.
• Styngflugelarver (ofta orsak till slemhinneirritationer)
• Vid kolikbehandling eller – op i en klinik utsätts hästen för både psykisk och fysisk stress.
• Indragen foderranson (pga op, kolik, sjukdomsbetingad aptitlöshet, vid fång etc) leder till en massiv stressituation för hästen. Hormoner som kortisol och adrenalin får ökad utsöndring och antas enligt studie (Gehlen H., Schmitz R.,Kläring A. 2014) ge en ökad frisättning av magsyra och på så sätt orsaka slemhinneirritationer.

I en studie 2014 tog man hästar som insjuknat i kolik och undersökte noggrannare efter att de behandlats- med oroande resultat:

• Stark smärta, själva behandlingen, den ev. tillkommande transporten och indraget foder ledde till en massiv stressituation
• Vid behandling av kolik utsätts  hästarna för fysiska och psykiska stressfaktorer. Hormoner som kortisol och adrenalin får ökad utsöndring och ger en ökad magsyreproduktion.
• Kombinationen av magsyra, indraget foder och mediciner förde till irritationer i magslemhinnan inom bara några dagar på 80% av hästarna. Det betyder, den skyddande magslemhinnan fattas helt på många ställen och kan därför inte skydda den känsliga magväggen mot den aggressiva magsyran. Av den anledningen var inte bara den körtelfria och mindre skyddade delen av magen beträffad.

Symptom hos hästar med magsår

Det finns diverse tecken för att hästen har ett eller flera magsår.

Symptom på mag- problem, sår hos föl:

• Diarréer, mycket vätska i avföringen.
• Dåligt utvecklingstillstånd / underutvecklad.
• Försämrad pälskvalitet.
• Återkommande milda koliker.
• Uppblåst buk.
• Stark salivutsöndring.
• Ligger i ryggläge.
• Avbrutet diande.
• Tandgnissling.
• Feber eller förändrad blodbild.

Hos vuxna hästar avviker symptomen jämfört med de hos föl:

• Ständigt återkommande milda koliker efter kraftfoderintag.
• Äter dåligt eller väljer ut bestämda delar ur fodret.
• Nedsatt allmäntillstånd.
• Avmagring.
• Prestationsförlust.
• Luktar illa ur munnen.
• Tandgnissling.
• Rapande.
• Flemar.
• Tuggar luft.
• Apatiskt beteende och / eller beteendeförändringar.
• Stel gång och / eller återhållen gång speciellt i bakpartiet, framför allt i trav.

Ofta uppträder inte alla symptom samtidigt. Så kan en häst som gnisslar tänder under ridning och har en nedsatt aptit redan ha magsår, utan att för den skull ha tappat i prestation.

Min häst har magsår- hur ska jag göra?

I förgrunden står förstås en riktig diagnos. Den kan egentligen bara ställas säkert genom en gastroskopi.
I vanliga fall görs en gastroskopi stationärt på en klinik. En del mobila veterinärer med adekvat utrustning kan genomföra en sådan undersökning på hemmaplan.

För att kunna syna magen och magens inre med endoskop, måste hästen ha varit utan foder i ca 12 timmar (redan denna omständighet med eller utan transport till kliniken räcker för att utlösa milda irritationer i slemhinnan, vilket måste tas hänsyn till vid undersökningen).

Endast en blodbild ger inga direkta indikationer (lätt förhöjda inflammationsparametrar, järnbrist, lågt hemoglobin eller blod i avföringen vid motsvarande symptom kan vara en vidare punkt för att misstänka magsår).

Ofta följer en omedelbar terapi med medikament som reducerar magsyreproduktionen.

I förgrunden för behandlingen mot magsår måste avskaffandet av de utlösande faktorerna stå!

Undersökningar har visat, att framför allt ett riktigt utfodringsmanagement reducerar översurningen och därmed uppkomsten av magsår. Vid resor är att tänka på ett tillräckligt utbud på grovfoder.

Vid kliniska undersökningar om magsår ( Prof. Coenen) kunde man fastställa olika sjukdomsbilder beroende på hur hästen hålls.nSå hade hästar uppstallade på box trots tillräcklig grovfodergiva mer magsår än hästar som stod i gemensamma storboxar med daglig utevistelse.

Vid sidan av regelbundna utfodringstider är typen av ranson en kritisk komponent. I flertalet studier hänvisas återkommande att ett högt energiintag, t. ex i form av spannmål, är att betrakta som en hög riskfaktor vi uppkomst av magsår.

Så ligger pH -värdet av maginnehållet vid 4,87 efter 3,5 timmar efter kraftfodergiva med traditionellt färdigfoder. I motsats till det låg pH-värdet efter utfodring med hö vid 3,83. Där spelar den minskade genomblandningen av maginnehållet en stor roll. På grund av den otillräckliga tillförseln av saliv späds inte kraftfodret nog och magsyran kan bara otillfredsställande blandas med fodermassan. Av den orsaken förlängs bearbetningsfasen i magsäcken och det leder till en förstärkt magsaftsreaktion och höjd temperatur i området, vilket är till gunst för bakteriell aktivitet.

Så höjer sig inte bara pH-värdet i magsaften i vilken den sega näringsgröten av kraftfoder ligger, utan det leder också till oönskade jäsningar i matklumpens inre pga den otillräckliga salivtillförseln vid intagande av kraftfoder.

Vid intag av hö bildas upp till 6 liter saliv per kg hö. Intas pelleterat foder, producerar hästarna bara 1,5 till 2,0 liter saliv per kilo intaget foder.

Reducera kraftfodergivan, fördela det i flertalet portioner och fodra hö så ofta som möjligt (öka tuggtid). Undvik långa pauser mellan måltiderna. Kraftfoder kan blandas med t. ex lucernhack med minst 4 cm strålängd. För att minska risken för magsår / -irritationer bör kraftfodermängden inte överskrida 0,3 kg / 100 kg kroppsvikt per utfodringstillfälle. Ge en tillfredsställande mängd hö ges, minst 1,5 kg / 100 kg kroppsvikt / dag och ge det före kraftfodergivan. Vid transport skall hästen ha tillgång till stråfoder. Befintlig stress skall absolut reduceras och om möjligt helt undvikas. Tänk på att hästar med mycket utevistelse sällan hör till kandidaterna med magsår.

Hösilage är på grund av mjölksyreinnehållet inte idealt.

A och O vid magsår är den långsiktigt hållbara behandlingen. Läkningen av magslemhinnan tar tid. Målet med en framgångsrik behandling borde, vid sidan av ett anpassat utfodringsschema, vara en buffring av magsyra och en näringsfysiologisk uppbyggnad av magslemhinnan.

Som initierande akutbehandling vid konstaterat magsår används oftast Omeprazol efter veterinärens anvisning. Dock har på längre sikt en nedtryckning av magsyreproduktionen med medikamenter till följd, att magsyreproduktionen stiger omedelbart vid avslutad behandling och en läkning av problemzonerna nås inte om inte orsaken behandlas.

En mer långsiktig lösning är därför ett tillskottsfoder, GastroCare, som kan ges med en liten mängd kraftfoder för att skapa en buffring av magsyran. Dessa motverkar översurningen av magen och bildar en skyddande film över magsåren, så att dessa oförhindrat kan läka. I en irländsk pilotstudie med GastroCare från NutriScience kunde alla kandidater behandlas med stor framgång, även de svåra fallen.

För hästens mage och tarm:

En studie som vi gav hästkliniken i München-Parsdorf i uppdrag att genomföra gav samma resultat och bekräftade resultaten från en tidigare studie.

En bieffekt som noterades i den Irländska studien var att redan efter en kort tid uppvisade alla behandlade hästar en tydlig viktuppgång och en förbättrad muskeluppbyggnad. Krubbitare tog mer sällan stöd för att svälja luft och unga hästar / föl slutade till stor del helt med denna oart vid insats i rättan tid.

Facit:

Sättet och viset utfodringen sker på har en avgörande roll vid utvecklingen av slemhinneirritationer och magsår. Vid sidan av ett olämpligt utfodringsmanagement är även stress, sjukdom, mediciner och psykiska problem möjliga utlösare. Vuxna hästar med magsår visar oftast bara till en början tecken som tillordnas nivå 2 och 3 på en 4-gradig skala, medan föl visar tecken tidigare, på nivå 1. En säker diagnos kan ställas med gastroskopi. Det är viktigt att den utlösande orsaken utsätts i möjligaste mån. Endast så har en terapi som kan ta upp till fyra månader, möjlighet att lyckas.

Av: Thomas Kranz – näringsrådgivare för hästar.

Hitta Swedencare’s magprodukter för hästar här.